Med en historia lika rafflande som osannolik har Ashmo-dancing tagit Sverige med storm. En kinesisk dans med rötterna i sydostasien, med svärdet i fokus, får adrenalinet att pumpa ordentligt.
Till tonerna av Tåström dansar Åke i takt med sin instruktör, Lu Yen. ”Jag har alltid varit fascinerad av dans”, berättar Åke. ”Men när de berättade om svärdet, ja då var jag helsåld.”
Folkets hus i Skara som oftast står tomt under helgerna är denna helg full av tillresta Ashmo-entusiaster. Åke, brevbärare till vardags, är en av många mycket engagerade svärdsdansare.
”En gång träffade jag en kinesisk man som sa att Ashmo bara var för kvinnor. Jag svarade att Ashmo faktiskt bara var för kineser, men att jag bröt mot den regeln också. Då blev han tyst. Det gäller att ha svar på tal.”
Hong Wen, europeisk ledare för Ashmorörelsen, tycker att det nyväckta intresset för rörelsen är skrämmande. ”Man dansar med ett sylvasst svärd. Som nybörjare är det lätt hänt att man kommer åt stora kroppspulsådern eller sin grannes tinning. Jag vet att det har varit lite för många dödsfall de senaste veckorna.” Men i Folkets hus i Skara är riskerna ingenting som deltagarna tänker på. ”Jag överlevde Dirty Dancing-vågen, och då kommer jag ändå från Säffle. Jag ska nog klara en snurrom med svärd.”
