Sunday, November 29, 2009

I ensamhet frodas både galenskap och genialitet

“Kommenterandet är också ett misstroendevotum mot journalisterna, som tidigare, i likhet med andra demokratiska representanter, haft mandatet att yttra sig i folkflertalets namn. Denna misstro tycks idag ha blivit ett genomgående fenomen. Ytterst är det därför demokratins princip som är satt ifråga. Kommer den i framtiden att förmå göra sig hörd i informationssamhällets överflöd?”

Här citerar jag Astrid Söderbergh Widding, journalist på SvD.

Inom fysiken talar man om egensvängningar, vilket är en svängning som ger perfekt resonans i det medium där det uppstår. Ibland är det önskvärt att förstärka egensvängningar, som i fallet med en tvärflöjt, där en klar och vacker ton kan nå en fantastisk styrka.

I andra fall, för exempelvis byggnader, är det fullständigt livsfarligt om egensvängningar uppstår. En lätt vindputs kan försätta en felaktigt konstruerad bro i en självförstärkande loop av resonans, med resultatet att bron kollapsar.

Och Astrid Söderbergh Widdings resonemang ovan måste vara en journalistikens motsvarighet till den kollapsade bron. Resonemanget är välskrivet och låter finurligt, men varje form av granskning raserar Widdings tes.

Kanske har Widding suttit instängd när hon formulerade sig? I ensamhet frodas både galenskap och genialitet. En idé som får gå oemotsagd, som är förförisk, som bekräftar personens världsbild, når ofta ett tillstånd av självvibration, och kan växa sig stark. Ofta händer det i politiska sammanhang där liktänkande personer umgås; de kommunistiska bokstavssamfunden från 68 är goda exempel på detta. Men i Widdings fall har detta tillstånd troligen uppnåtts helt utan inblandning av någon annan utom Widding själv – åtminstone är det min förhoppning.

Effektiv granskning av makten är ett måste för en väl fungerande demokrati. Varje institution utan granskning, insyn eller konkurrens kommer ofelbart att korrumperas. Ett samhälle där varje frågeställning och tanke nagelfars kommer däremot att ge välinformerade och medvetna medborgare och konsumenter, med större krav på politiker, myndigheter, journalister och företag som följd.

Ett ökat medborgardeltagande är inget hot mot demokratin utan en välbehövlig vitamininjektion.

Hittat via SSBD

Friday, November 27, 2009

Svärdsdans



Med en historia lika rafflande som osannolik har Ashmo-dancing tagit Sverige med storm. En kinesisk dans med rötterna i sydostasien, med svärdet i fokus, får adrenalinet att pumpa ordentligt.

Till tonerna av Tåström dansar Åke i takt med sin instruktör, Lu Yen. ”Jag har alltid varit fascinerad av dans”, berättar Åke. ”Men när de berättade om svärdet, ja då var jag helsåld.”

Folkets hus i Skara som oftast står tomt under helgerna är denna helg full av tillresta Ashmo-entusiaster. Åke, brevbärare till vardags, är en av många mycket engagerade svärdsdansare.

”En gång träffade jag en kinesisk man som sa att Ashmo bara var för kvinnor. Jag svarade att Ashmo faktiskt bara var för kineser, men att jag bröt mot den regeln också. Då blev han tyst. Det gäller att ha svar på tal.”

Hong Wen, europeisk ledare för Ashmorörelsen, tycker att det nyväckta intresset för rörelsen är skrämmande. ”Man dansar med ett sylvasst svärd. Som nybörjare är det lätt hänt att man kommer åt stora kroppspulsådern eller sin grannes tinning. Jag vet att det har varit lite för många dödsfall de senaste veckorna.” Men i Folkets hus i Skara är riskerna ingenting som deltagarna tänker på. ”Jag överlevde Dirty Dancing-vågen, och då kommer jag ändå från Säffle. Jag ska nog klara en snurrom med svärd.”

Fasta format och hur bloggen blev verkligt intressant

Jardenberg skriver att Newsmill borde ha blivit årets förnyare. Jag håller verkligen inte med, men kan uppskatta vad de har gjort för den svenska nätmyllan – stramat upp formaten.

För det är i sitt strama format som Newsmills innovation ligger. Inget nytt för gamla medierävar, antar jag, men definitivt nytt och fräscht på nätet. På Newsmill följer amatören ungefär samma mall som proffsen, och besökaren får en mer homogen upplevelse. Med ett fastare format kanske topparna slipas ned, men å andra sidan blir dalarna inte lika djupa. Och när läsaren är bekant med formatet kan hon fokusera på innehållet.

Att följa en mall som är skapad av ett proffs är givetvis vettigt till att börja med, men homogeniteten bygger också varumärke. Här utmärker sig verkligen Newsmill – varenda text genomsyras av samma anda, Newsmill lyckas med konststycket att förmedla sitt eget varumärke via hundratals skribenter.

Ett annat exempel på fasta format är just Jardenbergs egna topp 100-format. 100 skribenter får där ett gemensamt uttryck och sajten ett tydligare varumärke. För att inte tala om det verkliga paradexemplet – Wikipedia. Miljoner skribenter som ger ett förvånansvärt likvärdigt intryck och ett väldigt stabilt och väl fungerande varumärke.

Utmaningar och bloggstafetter är ett annat sätt att skapa kontinuitet och som speglar det fasta formatets styrka. Och det jag vill se nu är fler fasta format, fler artiklar skrivna enligt en given mall och med en aktiv redaktör som låter sin ande vila över texterna. Skapa en mall och bjud in fler till ett kollektivt skapande!

Fler exempel på fasta format på den vilda webben, alltså bortom de traditionella nyhetssajterna, efterlyses också!

Wednesday, November 25, 2009

Twitter, Farmville och den lilla tröskelns makt

Nanoblog i all ära, men det var inte enordsinlägg som var förlängning av av mikrobloggandet. Det var ordlös kommunikation.

När Twitter slog igenom handlade det mycket om de små trösklarna för att skapa kommunikation. Korta inlägg och ingen bekräftelse för att skapa en relation. Till skillnad från bloggar krävdes en väldigt liten ansträning för att kommunicera.

Kommunicera vill man. I kommunikationen befäster vi våra relationer, vår status och vår position.

Men nyare sätt att kommunicera har ännu mindre trösklar – I applikationer som Gowalla befäster vi relationer när plockar upp andras saker, lägger till nya platser och checkar in, och i Farmville gödslar vi varandras åkrar eller skrämmer bort sorkar.

Wednesday, November 18, 2009

Blogg Wiki for Wordpress

Nyss var jag inne på mindpark.se för att läsa den senaste topp 100:an. Ett litet stavfel hade smugit sig in i texten, och det kliade i mitt wikifinger – Jag ville ju rätta stavfelet.

Vanan att rätta till problem från wikipedia finns redan, och på en ”mindre” sajt känns det naturligt att även där hjälpa till.
Och sen gick tanken ett varv till. Om målet med sajten är tydligt, varför inte låta besökarna delta på riktigt? Om besökarna på min sajt ville ändra i min text för att förtydliga, eller lägga till ett exempel på en spaning, eller varför inte rent av lägga till en bloggpost om de tycker att det passar. Varför skulle det inte kunna ske?

För det är verkligen inte långt borta. Idag ändrar alla seriösa bloggare på sina inlägg efter användarnas kommentarer. Min idé är varken ny eller unik. Wikiredigering av bloggar är en naturlig utveckling av detta och det handlar antagligen inte om mer än 2-3 månader innan den första lite mer etablerade bloggen som blir wikiblogg.

Större delen av infrastrukturen finns där redan. Med disqus har wordpressbloggarna ett system för att hantera inloggning, och ett system för att hantera lojalitet och seriositet. Först efter ett antal besök kanske redigeringsläget öppnas, eller först efter ett antal seriösa kommentarer. Besökare som är på en speciell adminlista kanske rentav kan dela på uppgiften att blockera oseriösa användare.
En versionshantering behövs givetvis också, men det finns det en uppsjö av i landet Open Source.

Så frågan är – vem skapar tillägget till Wordpress, och vem blir först med att wikifiera sin blogg?

Sunday, November 15, 2009

Min googleprofil

Ok, både Nikke och Jardenberg pratar om att puffa sin googleprofil. Jag antar att det handlar om att man hellre puffar en sida där man själv har full kontroll.
I vilket fall så gör jag samma sak, min profil finns på Aspelund.

Sunday, November 8, 2009

De skapar rutiner hos besökarna

”Det tar fyra besök för att skapa en rutin.” Det har jag under några år hävdat när kunder undrar vad som krävs för att få återkommande besökare. Om du lyckas få besöken till din hemsida att bli återkommande och kopplat till exempelvis ”morgonrundan” så är du hemma.

Att bli en del av någon av dagens olika rutiner är inte så svårt som man kanske kan tro. Vad som krävs, som jag skrev i det inledande stycket, är att du tillräckligt många gånger får en besökare att återvända vid ungefär samma tid. Jag tänkte ta upp fyra olika sätt att skapa en rutin:

1) Skapa en lista. Ett aktuellt exempel är Mindparks Top 100-lista, där mediepersoner berättar om 2000-talets viktigaste mediehändelser. Som besökare undrar du givetvis vad nästa händelse kommer att vara, och om tillräckligt många artiklar är tillräckligt intressanta så kommer en viral effekt att ge många nya rutinbesökare.

2) Konversation med besökaren. Mymlan är väl sveriges bästa bloggkommunikatör, hon svarar när besökaren kommenterar, och är en expert på att ställa frågor som dessutom får besökaren att kommentera flera gånger.

3) Upprepade tävlingar.Kitsch.se kan besökaren tävla om presenter varje dag i en hel månad, med extra stor vinst varje söndag. Den kitsch-intresserade kan där bygga upp en rutin att återkomma under den tid då tävlingen pågår.

4) Så och skörda. I Facebookspelet Farmville kan spelaren skörda sin virtuella skörd först efter en dag av växande. Varje besök tar bara några få minuter, och ett snyggt levelsystem och stora inslag av interaktion med FB-vänner ger en stickyness på över 30%!

Det kräver onekligen en viss ansträngning att skapa beteendet, men det är inget magiskt: När du erbjuder besökaren något extra bra med jämna mellanrum, så kommer rutinerna.

Ett tidigt exemplet på en topp 100-lista som fick stort genomslag var onekligen Strages Youtubeiana. En rolig händelse där var att man halvvägs in i nedräkningen flyttade bloggen från en egen plats (Bloggen hette Strages Youtubeiana) till På Stan. Givetvis för att alla de rutinbesökare som man med listan skapat inte skulle försvinna ut genom dörren samma dag som listan tog slut.

För lojaliteten kommer att minska i samma ögonblick som din rutinskapande aktivitet tar slut. Då har du förhoppningsvis skapat ett tillräckligt starkt varumärke för framtiden. I Mindparks fall kommer trovärdigheten onekligen att ha ökat när 100-listan tar slut, och en andel av besökarna kommer även att komma tillbaka till bloggen regelbundet. För Kitsch kommer ett antal tävlande att återvända till sajten för att handla julklappar.

Och avslutningsvis – Gör det inte halvhjärtat! Lägg blod, svett och tårar bakom din rutinskapande åtgärd så kommer du att bli belönad.

Berätta i kommentarerna om era bästa, rutinskapande ansträngningar i kommentarerna nedan! Jag är grymt nyfiken och gillar folk som skapat nya besökare med roliga idéer! Eller skicka en länk till mig på Twitter, där jag heter @Aspelund!