I ensamhet frodas både galenskap och genialitet

“Kommenterandet är också ett misstroendevotum mot journalisterna, som tidigare, i likhet med andra demokratiska representanter, haft mandatet att yttra sig i folkflertalets namn. Denna misstro tycks idag ha blivit ett genomgående fenomen. Ytterst är det därför demokratins princip som är satt ifråga. Kommer den i framtiden att förmå göra sig hörd i informationssamhällets överflöd?”

Här citerar jag Astrid Söderbergh Widding, journalist på SvD.

Inom fysiken talar man om egensvängningar, vilket är en svängning som ger perfekt resonans i det medium där det uppstår. Ibland är det önskvärt att förstärka egensvängningar, som i fallet med en tvärflöjt, där en klar och vacker ton kan nå en fantastisk styrka.

I andra fall, för exempelvis byggnader, är det fullständigt livsfarligt om egensvängningar uppstår. En lätt vindputs kan försätta en felaktigt konstruerad bro i en självförstärkande loop av resonans, med resultatet att bron kollapsar.

Och Astrid Söderbergh Widdings resonemang ovan måste vara en journalistikens motsvarighet till den kollapsade bron. Resonemanget är välskrivet och låter finurligt, men varje form av granskning raserar Widdings tes.

Kanske har Widding suttit instängd när hon formulerade sig? I ensamhet frodas både galenskap och genialitet. En idé som får gå oemotsagd, som är förförisk, som bekräftar personens världsbild, når ofta ett tillstånd av självvibration, och kan växa sig stark. Ofta händer det i politiska sammanhang där liktänkande personer umgås; de kommunistiska bokstavssamfunden från 68 är goda exempel på detta. Men i Widdings fall har detta tillstånd troligen uppnåtts helt utan inblandning av någon annan utom Widding själv – åtminstone är det min förhoppning.

Effektiv granskning av makten är ett måste för en väl fungerande demokrati. Varje institution utan granskning, insyn eller konkurrens kommer ofelbart att korrumperas. Ett samhälle där varje frågeställning och tanke nagelfars kommer däremot att ge välinformerade och medvetna medborgare och konsumenter, med större krav på politiker, myndigheter, journalister och företag som följd.

Ett ökat medborgardeltagande är inget hot mot demokratin utan en välbehövlig vitamininjektion.

Hittat via SSBD